Slitstarka golv i industrin börjar långt under ytan

Ett lagergolv med truckar i trafik dygnet runt och ett verkstadsgolv som får ta emot oljespill slits på helt olika sätt. Den som ska lägga slitstarka golv i en industrilokal vinner mer på att kartlägga belastningen än på att jämföra färgkartor.

Belastningen bestämmer materialet

Skillnaden mellan ett vanligt lagergolv och ett verkstadsgolv med ständig trucktrafik är stor. En golvtillverkare som beskriver sina slitstarka golv för industrimiljöer anger att systemen anpassas efter tryckhållfasthet, kemikalieexponering, temperaturvariationer och punktlaster. Fogfria beläggningar av epoxi och polyuretan har en slät yta utan skarvar, vilket gör dem lätta att hålla rena där spill och damm hör till vardagen.

Belastningen varierar ofta inom samma byggnad. Truckgångar behöver hög tryckhållfasthet, produktionsytor kan behöva tåla kemikalier och ha halkskydd, medan monteringsytor ibland passar bättre med ett något mjukare system. Med en zonindelning slipper man betala för maximal tålighet överallt.

För att jämföra massor finns standarden SS-EN 13813, där cementbaserade massor betecknas CT och syntetiska hartsbaserade SR. Egenskaperna anges bland annat med C för tryckhållfasthet, F för böjdraghållfasthet och A för slitstyrka enligt Böhme[4].

Betongen under beläggningen

En beläggning håller sällan bättre än underlaget den ligger på. Svenska Betongföreningen beskriver industrigolv som en utmaning för projektörer och entreprenörer, eftersom stora laster ofta möter besvärliga grundförhållanden. Många brukare vill ha sprickfria golv, och föreningens rapport om industrigolv ger rekommendationer för hur det kan nås[2].

Ett branschprojekt i Skövde rekommenderade att sprickarmera betongen i överkant och helst skära upp golvet till överkantsarmeringen med 18 till 24 meters mellanrum, i stället för dilatationsfogar utan genomgående armering[3]. Till förarbetet hör också mekanisk förbehandling, fuktkontroll och avjämning där det behövs. Vad som passar just din platta är en fråga för en konstruktör eller golvfackman.

Vad arbetsmiljöreglerna säger om golvet

Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:12 anger att golv ska vara fasta och stabila, ha liten halkrisk och sakna hål eller lutningar som kan leda till olycksfall. Där statisk elektricitet kan vara en risk ska golvmaterialet motverka uppladdning, om inte andra åtgärder vidtas, och golv som spolas ska normalt ha golvbrunn med lutning mot den[1]. Hur det slår ut i din lokal beror på verksamheten, och vid tveksamhet är Arbetsmiljöverket eller en sakkunnig rätt instans att fråga.

Ett bra första steg är en enkel planskiss där du märker ut var truckarna kör, var det spills och var golvet spolas. Med den blir offerterna jämförbara, och frågan till leverantören blir konkret: vilken beteckning enligt SS-EN 13813 har massan som föreslås för respektive zon, och hur ser förarbetet ut?

Källor

  1. Arbetsmiljöverket – Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12)
  2. Svenska Betongföreningen – Betong för industrigolv, Betongrapport 13
  3. SBUF – Projekt 7018, Industrigolv av betong
  4. SIS – SS-EN 13813 Golvmaterial, avjämnings- och beläggningsmassor (utdrag)